Längesen sist

Var det dags för ett nytt inlägg här?

Känns som att man börjar bli gammal här, tänkte skriva att jag nyss fyllt år. Och jag har fyllt 31 år.
Vem kunde tro det liksom? Elin 31 år.
Barnen växer så det knakar och tiden rusar. Finns egentligen inte så mycket tid för något annat än jobb, barn, hus och gym.
Jajamen gymmet får fortfarande ett besök då och då.
Har relativt nyligt varit hos en PT och fått en hel del bra träningstips samt kostråd.
Har varit rätt strikt med kosten sedan i onsdags och det verkar fungera bra. Idag känner jag inte riktigt motivationen, seg som en sengångare och inte sovit så många timmar inatt. Ikväll blir det tidigt i säng och imorgon ska vi dra gym igen. Har som mål minst 4 ggr i veckan och det verkar jag fixa den här veckan.

Barnen. Ja det är inga små bebisar längre om man säger så. Här är någon bild från i somras och som ni ser så är det stora kids man har nu. Här var vi på galej med världens bästa Emilia och fick smaska lite skrotmat till lunch. Världen är lite annorlunda nu när man har barn. Man ser inte på livet på samma sätt längre. Det är lite mer färgglatt om man säger så.

Är det bara jag?

Bara jag som blir less på barnen ibland?

Känns som att allt man läser, hör är hur underbart det är att vara mamma.
Säkert är det det, någon gång mellan lämning och hämtning på dagis. Mellan alla utbrott och bråk. Mellan måltiderna som oftast är ett enda gnällande och tjafsande om maten, drickan, stolen, bestick......
Mellan föräldramöten, fotograferingar (är det verkligen någon som tycker själva fotograferingstillfället är kul?! Eller är det egentligen när bilderna dimper ner i brevlådan?), gymnastik...
Mellan skrik och panik, mellan potträning och "ta bort nappen, du är ju en stor kille".
Mellan läkarbesök och väntrum, mellan tandläkarbesök och vaccinationer...

Kanske är det underbart att vara mamma men just nu är jag bara nöjd att dagen är över och ungarna sover.
Det är verkligen underbart att vara mamma när man ser på dem när dem sover. Det är hittills det bästa, en sovande varm go unge.
Kanske när man blir mormor/farmor, det kanske är då det är underbart att ha barn. När allt slit liksom lönar sig. Eller är det lika jävligt då kanske? Då har man väl diabetes, reumatism eller något sånt. Kanske lika bra att hoppa på demenståget direkt så man slipper lida *typ*

Kanske det blir mer underbart att vara mamma när man får börja jobba igen, och kanske komma hemifrån mer än en timme i stöten.

Höjdpunkten den här veckan, kanske tom den här månaden, har nog varit Tupperware, jajamen jag har varit på Tupperwareparty. Nästan 2,5 timme egentid. TVÅ OCH EN HALV TIMME ! (utan att behöva gå på gymmet, vilket är min enda egentid som jag har annars)
Jag vet, det finns väl inget som heter egentid, man ska njuuuuta av tiden med barnen. ( Vilket svammel, förr i tiden fanns det minsann inget som hette Egentid, ja och allt var ju sååå mycket bättre förr)
Men just den här veckan när jag kommer vara i stort sett DYGNET RUNT med barnen så är det jääävligt skönt med lite egentid. Till helgen blir jag helt själv med dem. Jag kommer inte röra mig ur fläcken. Jag tänker inte bråka om kläder (de får springa naken hela helgen *typ*) Jag tänker inte bråka om maten (jag tänker bara laga deras mat, de ska bara få makaroner *typ*) Jag tänker inte bråka om läggdags (de får somna när de vill, om det så är tolv på natten *typ*) Jag tänker inte göra ett skvatt. Jag orkar helt enkelt inte. Jag är less. Jag bara inväntar jobbstarten i februari. Februari. Det är väldigt långt dit. Väldigt långt.
Eller ja det finns en till höjdpunkt, den där lilla stunden när man fick vara och handla själv på affären. Helt själv. Bara jag. Jag var själv in och handlade. JAG. Ensam! Och givetvis den där lilla stunden när man sitter ensam i bilen på väg från dagis. När man har lämnat av Ivan och allt gått bra, när man är på väg hem till Fanny. Ensam i bilen. Med musik på. Utan att någon skriker att det är dålig musik, att någon skriker på varandra i baksätet. Bara jag ENSAM i bilen.

Nästa vecka tänker jag inte vara hemma en minut mer än nödvändigt.
Eller jo det måste jag ju. Jag är ju mamma och det är det underbaraste som finns. Och jag kan liksom inte göra annat heller. Jag har gjort det valet, och så är det. Barn är verkligen det underbaraste som finns och jag är extremt tacksam att de finns.
Men nån gång hade jag också velat göra något annat.

Och antagligen lär väl barnen och jag bli dödssjuka till helgen. Jajamen. Funderade tom på att åka till stugan, trots att det inte finns vatten bara för att jag skulle slippa vara själv med ungarna över helgen.
Och då är man verkligen less.

Åh men den sjunde december, då har vi barnvakt.
Mmmm den sjunde december....

Behöver jag säga att det gick jävligt dåligt på gympan idag, att Ivan inte lyssnade ett skvatt på vad jag eller ledarna sa. Att Ivan fick ett utbrott i drygt en timme för att hans äpple blev delat. Att det är lov nästa vecka så Ivan ska vara hemma från dagis heeeela veckan. Med mig.... Rikard arbetar givetvis och försörjer familjen. (Han gör ialf någon nytta. Jag går bara hemma och dräller.) Att jag inte kommit iväg på gymmet alls hittills den här veckan. Att jag inte kommer komma iväg på gymmet alls den här veckan för min karl åker iväg på torsdag för en weekend i skogen som han dessutom inte ens frågade mig först utan bara kom överens med en kompis att de skulle fara. Att fråga mig i efterhand hjälper ju liksom inte. Han måste ju få fara och jaga. Han behöver väl sin egentid precis som jag behöver min. Och vad ska jag göra, kan du stanna hemma för jag är så jäkla less på ungarna??? Det hade ju verkligen mötts med positivism och framåtanda liksom...
Funderar på att boka upp mig på tjejmilen, inte för att jag vill springa den utan för att jag också gärna hade sluppit familjen en dag eller två eller gärna en hel helg. Jag har ju liksom inget intresse som gör att det är legitimt för mig att fara bort från familjen, jag kan inte säga att det är jaktsäsong och få fara ut i skogen liksom. Så något måste jag komma på. Kanske man får sätta sig i hårdträning och fara på något form av maraton nånstans. Kanske till New York.
Äh bara dagdrömmar, jag kommer väl aldrig få fara nånstans själv. Det kan jag ju bara glömma. När jag väl får tid att fara själv nånstans så kommer jag vara gammal och gaggig så jag kan lika gärna glömma det.

Men åh den sjunde december. Då får vi barnvakt.
Då får jag lite egentid.
Håller redan på att planera vad jag kan klämma in den dagen. Kanske ett gympass med DUSCHNING efteråt. Kanske jag känner att jag har tid att duscha på gymmet efteråt. Eller oh ljuva tanke kanske en bastu efteråt. Mmm. Jag behöver inte stressa hem svettig i gymkläderna för att natta någon eller ta hand om barnen.
Jag kanske kan gå ut på en promenad, en promenad utan varesig barn eller barnvagn eller någon alls för den delen.
Kanske kan dricka en hel kopp kaffe. Utan att behöva lämna halva koppen för att någon av ungarna skriker eller klättrar på bordet. Utan att behöva märka typ en halvtimme senare att kaffet är kallt.

Mmm ljuva drömmar.
Eller kanske sova tills JAG vaknar och inte tills något av barnen vaknar.
Kanske man skulle kasta ut karln också den sjunde så man verkligen får egentid.

Nu ska jag njuta av tystnaden och kanske tom plocka ögonbrynen eller något sånt.

Det är ju verkligen underbart att vara mamma. Verkligen underbart.

(När första strået är plockat så vaknar någon av dem. Garanterat!)

Party, midsommar, bröllop och gymfri semester! =P

Lite underbart partaj med efterföljande slödag blev det i helgen. Superlänge sen man fick festa loss med Sofia. Superkul!
Trodde jag skulle vara död dagen efter men det var funkis.

Nu har det varit skralt med uppdateringar här. Träning, kids och hushåll har tagit lite tid.
Och nu på torsdag åker vi söderut, det blir härligt bröllop för Totte och Linn i Töre och det blir midsommarfirande i Svartlå. Sen drar jag och kidsen till stugan medan Rikard jobbar sista jobbveckan.

Kommer få köra egen träning i två veckor efter gymmet inte hänger med på semestern, tar tacksamt emot lite tips för vad man kan göra på semestern. Joggarpjucken kommer få följa med men tänkte mer på vad mer man kan göra =)


60/200

Banoffee i solen

Idag blev det en glutenfri banoffeepaj. Aldrig gjort glutenfritt så det var nytt men det var ett väldigt enkelt recept som jag hittade på en sida som heter det glutenfria köket.

Jordgubbarna från Kvantum var supersöta och sådär pyttesmå. Supergott.
Dock kraschar min mage av all grädde och dessutom åt jag en bit gräddtårta hos Erica idag när vi var dit och firade Lukas ett år. Men det var det klart värt.

Insåg också att vi har ett getingbo under taket. Inte någon höjdare direkt, jag är rädd för alla småkryp...usch!

Härligt med sol men mindre härligt med 30 grader inomhus...trots öppen dörr och öppna vädringsluckor.
Men vi har varit ute i några timmar och myst i solen. Vindstilla och riktigt varmt så det blev middag utomhus idag. Fick inviga den nya vaxduken också. Impulsköp så mätte inget innan men när vi lade på duken så var den exakt! Så ögonmåttet är rätt bra ändå ;)

Nu ska jag dra och köpa lite kläder som jag hittade åt Fanny på fyndis.

Springsteen levererade igen. Som vanligt. Underbart!

Det var helt underbart i Stockholm.

En sån känsla. Har man aldrig varit så går det inte att föreställa sig. 

Tårar rann och tanten var vääääldigt lycklig att befinna sig där just då. 

Underbart ! 

Och dessutom att få höra hela Darknessskivan. Så jäkla bra. Och så väldigt oväntat. Ibland är man verkligen på rätt plats vid rätt tillfälle. Och kan verkligen rekommendera sittplats, då får man sitta och njuta i lugn och ro. Mmm...Och dessutom med det sällskapet. Elisabeth och Mattias samt kusin Mats och Christian. Härligt gäng. 

Dock var stället inte det bästa. Ett jäkla krångel att ta sig hem från Solna när 55000 pers skulle hem samtidigt. Trängsel och knuffningar på tunnelbanan och stressiga folk samt lite alkohol med i bilden. Urk. Tacksam för att vi var relativt nyktra. Men det tog ändå typ 1,5 timme att ta sig till hotellet på Karlavägen...Men kul var det. Inte bara kul, det var fantastiskt! 

Mina barn är riktiga pussungar!

Försöker uppfostra ungarna till att visa hur de känner, varesig de är arga eller ledsna eller glada.
Men mest av allt vill jag att de inte ska vara rädda för att visa kärlek.
Säger hela tiden åt dem att jag älskar dem, älskar älskar älskar dem. Och pussar och kramar är väldigt frekvent i vårt hushåll.

När jag växte upp var det inte så vanligt att man visade sin kärlek, vi älskar varann i min familj givetvis men det var inget man visade sådär på daglig basis. Att säga Jag älskar dig var inte så vanligt med andra ord.
Så nu när vi har egna ungar så är jag extremt pussig och kramig. Och båda ungarna är det också. Ivan ska ha puss och kram innan man går nånstans och innan man lägger sig. Puss och kram, älskar dig sägs ofta här hemma.
Och det är underbart.
Ivan är supergullig, innan han går och lägger sig så pussar han och kramar alla som råkar vara där. Snorisen Fanny får också pussar ;) och hon ger pussar nu också.

Kärlek behöver vi allihop ♥

Snoppar och Snippor

Ivan och jag hade en diskussion i bilen påväg hem från dagis om snoppar.
Tydligen så har Ivan förstått nu att killar har snoppar.
Han är inte så talför än så snippa finns inte i hans ordförråd än.
Pappa, morfar och Ivan är killar tydligen, de har snopp.
Mamma har inte snopp och Fanny likaså.

Då frågar jag om mormor, nääää säger Ivan, inte kille. Jaha så mormor är tjej? säger jag då.
Näää hon är mommo.

Okej. Mommo är tydligen unisex då.
Mommo är mommo.

Gullunge.

Ice Age och hemmamys ♥

Känner mig ibland som värsta gnällspiken, har egentligen väldigt väldigt lugna ungar i jämförelse.
Fanny grinar typ aldrig, hon har knappt gnällt när tänderna kommit upp.
Ivan är lite småhärjig men inte så farligt, man vänjer sig att inte vara så noga med hans upptåg. Man får helt enkelt välja sina strider. Vad gör det egentligen om han springer lite i soffan, nu ramlar han inte alltför ofta och de få gånger han gör det så skrattar han mest. Så varför hålla på att säga åt honom hela tiden. Man blir lite less på att hela tiden hålla på att bestämma.
Jag gillar att bestämma, dock inte när de man ska bestämma över inte lyssnar ;)

Idag har vi myst på, Ivan har fått sova hos mormor och morfar och där har han antagligen blivit rejält bortskämd. Som sig bör hos mor och farföräldrar.
Han pratar ganska mycket nu och gör sig förstådd, tror det har gjort att hans utbrott blivit färre. Det är ju lite lättare att få som man vill om man kan prata för sig.



Spanat på Ice Age 4, riktigt bra för att vara en barnfilm. Hela familjen var väldigt nöjd. Ivan kallar mammutarna för mamma och pappa. Förhoppningsvis för att de kallas det mycket i filmen och inte för att vi är lika dem. Iofs så har ju Rikard rätt mycket hår....

Fanny går väldigt mycket nu och ganska långa sträckor. Eller ja långt och långt. Kanske en meter i stöten, men det är långt för mamma. Och det verkar vara långt för lillan. Hon tjuter av skratt när hon kommer framåt.
Hur gulligt som helst.

jag gillar film!

så varför är det mycket bra när gubben är på jobb?

In the electric mist på TV4 plus, hederlig rolig action med Seagal på femman, Godzilla med lite King Kong feeling på 6an.
Three to tango om man gillar komedi på 3an. Batman - återkomsten börjar typ nu på 6an.
Spanat lite på Earthly Possessions på 7an som jag älskade när jag var mindre för att Stephen Dorff är med i den. Lite hjärnslö komedi på 3an i och med Dude, where´s my car.
Om man diggar action med Arnold så är det Den siste actionhjälten på TV4 film. Lite gammal hederlig Beck på Canal plus hits med Mannen på balkongen.

Med andra ord en riktig filmkavalkad ikväll.

Jag tittar på det mesta, har inga speciella preferenser. Vissa dagar är det skräck, andra dagar är det komedi. Älskar lite sinnesslö action, det behöver inte vara stimulerande film. Ibland räcker det med en snygg karl att spana på. Men just idag blev det In the electric mist, inte direkt snygga karlar med men bra film. Riktigt bra film. Men lite lång. Vet att jag börjat titta på den tidigare och inte sett klart så passar på idag när man är utvilad.

Snarkat en lång stund med gubben och son i källaren, det är svalt där. Underbart. Vid halv åtta somnade pojken och resten av familjen. Rikard har jobbat som en tok och inatt är det vaktjobb och imorgon bitti LK jobb. Han sliter ut sig stackarn. Ska tvinga honom att ta det lugnt i veckan.
Mamma Elin ska se till att det blir storstädat i veckan. Det spelar ingen roll hur mycket man städar när man är såhär slarvig som jag är. Dessutom har vi så mycket prylar. Funderar på lite Feng Shui och kasta lite grejer men det blir aldrig av. Och det jag kan tänka mig att kasta kan inte Rikard tänka sig kasta och tvärtom.
inte lätt när det är svårt ;)
Är på bättre humör idag när jag fått sova ut lite grann. Varit lite trött på sistone.

Blev sugen på att resa. Men vart skulle jag fara? Är dålig på att spara pengar. Vill inte kånka runt på lillen riktigt än och vill inte fara så långt med honom heller. Äh det går lika bra att köra runt i Sverige för min del ;) Sen när lillen blir större och kan uppleva lite mer kanske jag tvingar gubben att vara lite ledig och drar med familjen nånstans =)

Jag babblar. Som vanligt.
Det är Toktanten det.

Hejpa hej.

Är vansinnigt glad att Bettan kommit hem. Känns som det ska vara.

Årsdag

vi har varit tillsammans i fem år igår.
Trodde först sex men det var (bara!) fem. Känns inte som att vi varit tillsammans så länge. Vi har snart varit gifta i två år också.

♥ Fick rosor av min älskling ♥

Barn är fantastiska!

Min son är mitt ljus

Nu står han upp i spjälsängen och ler medan han upprepar gång på gång ; mamma, mamma.

Helt fantastiskt med barn ibland.

visst man blir irriterad. man blir orolig. man blir till och med ibland rädd.

Men man älskar alltid.

Nu ligger han och kråmar sig med sin favoritnalle och smackar samtidigt som han upprepar mamma, kan man annat än älska de små liven....?????