Känner mig ändå rätt glad.
Jag har faktiskt lyckats hålla ordning här hemma, någorlunda. Tror att i och med att Rikard har jobbat övertid några dagar den här veckan så har jag varit tvungen att göra mer.
Hemskt att det krävs MÅSTE för att jag ska ta itu med grejer. Ska bli bättre.
Ska bli bättre.
De ska få en ny tjej på Ivans förskola, en lärare alltså inte en ny flicka. Fast iofs kanske det också. Pratade med en av Ivans fröknar och hon berättade det.
Jag svarade då givetvis att "vad roligt, jag vet ju att det behövs personal. Vad bra!"
Vad fick jag till svar?
"Nä vi tycker inte det är så bra, kommer nya tjejer varje termin och de stannar aldrig."
Kanske de inte stannar p.g.a. den attityden? Kanske man skulle lägga manken till så de nya tjejerna vill stanna.
Min underbare son lär väl göra sitt bästa för att skrämma bort den stackars kvinnan.
Åh vad jag önskar att de kunde få en karl som "fröken". De hade en under sommaren när Ivan fick flytta till andra avdelningen. Jag vet inte men det känns bra när det blandas lite. Vet inte om det blir bättre för ungarna men det känns så...
Säkert finns det folk som inte vill ha karlar på dagiset, läste någon idiotisk kommentar för ett tag sen av en kvinna som inte ville att en karl skulle byta blöja på hennes flicka...jaha så låter du dina manliga familjemedlemmar byta blöja på din dotter, är du medveten om att många pedofiler är familjemedlemmar till offren? Suck, det går bara inte att vara rädd för sånt. Då är man rädd HELA tiden. Jag skulle med glädje se lite fler män i alla kvinnodominerade yrken. Och jag skulle inte ha ångest över att låta en man byta på min dotter heller. Rådet hon fick, tror att det var en Vi Föräldrar tidning, var att prata med förskolepersonalen om att mannen i fråga inte skulle få byta på dottern, för att minska hennes ångest. Eller byta förskola.
Jepp det lär vara kul för honom att höra att mamman tror att han ska göra hemska saker med hennes dotter när han sköter sitt jobb. Jättekul.
