Man ska inte hoppa över älven förrän björnen är skjuten

Nämnde ju i fredags att jag fått lite mer sömn.
Trodde givetvis att det skulle hålla i sig. Men va fan, man ska inte säga sånt när man är föräldraledig!

Fredag natt så vaknar Fanny typ strax efter vi gått och lagt oss. Sen är hon vaken till fyra. Ivan vaknar några gånger däremellan och sen tycker han att det är morgon redan vid fem så det var bara att försöka övertala honom att sova en stund till. Så blev väl typ två, tre timmar.
Tänkte lägga mig tidigt igår men gjorde givetvis inte det då vi hade besök fram till nattasent med typ världens godaste middag. Då var det ju skönt att karln lovat att han kliver upp inatt så jag får sova en natt så tänkte inte på att gå och lägga mig tidigt, jag hade ju blivit lovad nattassistans så jag skulle ju få sova i vilket fall som helst.
(Det misstaget gör jag inte om igen)

Nej vid två (gick och lade oss vid ett, dumma jäklar) så vaknade Fanny och givetvis hade maken glömt bort att det var hans natt. Glömt och glömt, han vägrade helt enkelt hjälpa till. Tydligen så skulle jag sluta gnälla och sen gick han på dass och sen tillbaka till sängen medan Fanny hojtade efter käk. Tack för den, det bäddar ju verkligen för mindre gnäll när man inte håller vad man lovar ;) Så det var bara att pallra sig upp och värma en flaska och sen jobba på att söva om lillan.
Nåväl nästa helg, och hela veckan lägger jag mig samtidigt som ungarna. Eller direkt efter träning om jag kommer iväg på sånt roligt. Då blir det mindre gnäll och mer sovande. Man är ju så väldigt på gott och kärleksfullt humör när man inte får sova. Småbarnsföräldrar i all ära men varannan natt på helgen eller åtminstone halva natten var känns inte som så mycket begärt. Jag vet att gubben arbetar på veckorna och kliver upp tidigt men det gör jag också. Så om man är föräldraledig så ska man inte få sova?
Nåväl ska inte vänta mig att han kliver upp fler gånger, då slipper jag bli förbannad också vilket jag blir varje gång han inte håller vad han lovar. Men då vet jag vad han kommer få för svar nästa gång han vill att jag ska sitta uppe och titta film med honom eller mysa framför teven. "Det gäller att sova när man får chansen"
Hatar den frasen. Och den används flitigt här hemma. Fungerade väl när man hade en liten som sov vissa tider. Nu har man två som inte sover samtidigt. Så chansen ges som inte så ofta.
Så ja jag blir bitter när gubben, eller någon annan för den delen, använder frasen "Det gäller att sova när man får chansen".
Det gäller att äta när man får chansen.
Det gäller att träna när man får chansen.
Det gäller att umgås när man får chansen.
Det gäller att duscha när man får chansen.
Det gäller att....
Det säger man om allting nu för tiden. Spyless.

Så nu kommer jag sova när jag får chansen.
D.v.s. noll mystid på kvällarna. D.v.s. noll umgängestid med karln.
För kompromissa med träningstiden kan jag inte göra. Då gnäller jag bara ännu mer om ryggont och diverse andra krämpor. (iofs kanske jag dör i förtid då och då slipper man ju verkligen mitt gnäll)
Men då slipper han ju mitt gnäll ialla fall om jag sover på kvällarna. Och så får han titta på Discovery eller surfa hur mycket han vill. Så egentligen är det ju win win. Jag får sova några timmar på kvällen innan Fanny vaknar eller Ivan vaknar och sen kanske jag är lite piggare på mornarna och kan vara en charmant duktig fru som aldrig gnäller eller är trött.
Det gäller att sova när man får chansen eller hur?

Misstänker dock att jag är en gnällig jävel ändå.